Fy fan, vi kommer få ångra detta…

”Vi kommer få ångra detta, vi kommer få ångra detta, vi kommer få ångra detta” hör jag mig själv upprepa som i ett mantra innan jag lyckas slå upp ögonen och kan ta mig ur vad som varit en panikartad och ångestfylld session i en annan verklighet. En värld där jag ser mig själv och Simon uppslukas och sugas in i helvetet, experimentet och galenskapen som än så länge heter Sverige.

I en sunkig lägenhet i Göteborg står det på ett bord flaskor, vars innehåll är tvivelaktiga. Drycker vi sedan länge ratat som skräp och aldrig ens skulle tänka tanken på att insupa. Ändå sitter vi där i soffan bredvid varandra, två män, tillfälliga bröder förenade i en smått diffus men viktig kamp, mot den ondska som förstör allt det vi älskar och har älskat. En kamp där gränserna tänjs, av nödvändighet men kanske också av en mognad och en omsorg och respekt för det förflutna som ständigt skrubbas ur vårt kollektiva minne. Vi betraktar flaskorna med förakt och till viss mån med en rädsla för innehållet. Luften tar plötsligt en rå karaktär och jag ryser till när jag känner något greppa tag i min nacke och trycker mig mot bordet och buteljerna. ”Nej! I helvete heller” skriker jag i ren ilska och panik, jag försöker att vrida mig ur greppet men det är helt omöjligt. Simon ser med skräck i blicken på sin hand som greppar en flaska och öppnar korken varsamt. Han sväljer innehållet i ett svep och insisterar genast på att jag ska dricka av vad som erbjuds varpå han passar mig en flaska. Men hans blick råder mig i det starkaste att neka erbjudandet, ögonen, portalerna utåt men också inåt. Min hand sträcker sig utan vidare mot flaskan, trots att min hjärna och mitt hjärta skriker av ilska över vad min kropp är påväg att göra. Jag känner mig vek och ryggradslös, ondskan i vardagsrummet är påträngande och kraftfull. Jag har tömt flaskan på några sekunder och känslan av att befinna sig i en annan människas kropp infinner sig, en påtvingad symbios där jag upplever allt den andre har i sitt sinne, där jag handlar efter dennes principer. Samtidigt är jag fullt medveten om detta och stretar emot, försöker omdirigera personens nervsystem och synapser enligt mitt eget, men inget verkar hjälpa, det är ett slutet system och jag är fast. Det enda jag och Simon kan göra är att vänta. När ruset börjar avta och vi kan kommunicera med varandra igen om vad som nyss hänt känner vi genast närvaron av ondskan. Vi ber varandra försöka stå emot men det är helt lönlöst. Åter och återigen får vi utstå galenskap efter galenskap, vi upplever insidan av ett nätverk som tagit över allas våra liv. Ett system som utplånar oss, det har sedan länge knäckt vår ryggrad och vår folkliga stolthet. Närmast väntar den totala utrotningen av dissidenter. Min egen och Simons, frihetens vänner där ute är i fara. En plan börjar kristalliseras, Simon säger i de få sekunder vi har mellan flaskorna, att vi måste göra detta, utsätta oss. Ondskan vet inte att vi är medvetna om hjärntvätten längre. Studera och utvärdera allt vi ser omkring oss, så att vi bättre kan stå emot och påvisa deras lögner. Jag tvekar, har ju känt mig fri och vaken i flera år nu, har jag blivit bekväm frågar jag mig själv, gör jag verkligen nog för att påverka. Det ärliga svaret slår mig i magen och jag tappar andan. Ondskan befinner sig där inne i lägenheten, men den har inte någon reell kraft över mig längre, rädslan är som bortblåst, jag låter den visa mig, låter den våldföra sig på mig. Innan jag greppar nästa flaska vänder jag mig mot Simon och viskar ”Fy fan, vi kommer få ångra detta…”

Jag önskar så här efteråt att jag kunde kasta mig in i drömmen igen och höra Simons svar, att det är ondskan, den falska godhetens makt som kommer ångra detta tilltag en vacker dag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s